.

Anledningen till att jag näst intill skiter fullständigt i att ens försöka blogga ofta på den här bloggen är att jag försöker ha ett liv. Jag försöker ha ett sommarlov dom få timmarna solen är framme och jag inte jobbar. Jag försöker verkligen, trots att det är svårt. Idag lyckades jag, efter jobbet hängde jag för första gången denna sommar på grisslinge. Jag och Johanna pallade inte ligga på stranden där alla unga och framförallt bruna värmdöblottare låg utan vi låg i vassen på privata stranden med barnfamiljerna. Där känner jag mig hemma. Jag och dom bleka cellulitmorsorna liksom.

Som jag känner just nu vill jag bara skita i jobbet och få ha mitt sommarlov som alla andra. Men nej. Här blir det inget sådant trams. Keep up the good work ba. Och glöm inte att le Jennie, glöm för guds skull inte att le!

Tixmongoouu